Author's Posts

Det har visst hänt sig så att det blivit uppdateringar här varannan dag på sistone. Det känns så skönt att kunna dela med sig av bilder så ofta och hela tiden visa att man gjort någonting nytt. Då känner man att det går undan och att det faktiskt händer någonting! Sedan kan inte jag ta åt mig särskilt stor del av den äran. Isolerat golv har jag faktiskt gjort en del men i övrigt har jag bara bistått med handräckning i arbetet med vardagsrummet. Större delen har de händiga herrarna Andersson stått för! Vad skulle vi göra utan den där pappan och svärfarn va?

Så här var status för tio minuter sedan eller så. Nu har det kommit upp ytterligare en våd så det är inte långt till rummets andra hörn. Sedan är det ett fönster till men de sista två väggarna är helt raka och släta och lär gå som bara hejsan. Det ska bli så skönt när det här rummet är färdigt! Det kommer göra så enorm skillnad för hur det är att bo här när vi får ett helt rum till och dessutom får huset fritt från bygggdamm… Några dagar i alla fall innan vi drar igång med att riva väggar i utbyggnaden… 😉

Read more

Nu är det lördag kväll och jag fascineras av hur smidigt allting gått de senaste dagarna! Det har väl troligen ganska mycket att göra med att vi haft den käre svärfarn här nästan alla dygnets vakna timmar i tre dagar. Då händer det grejer! Först gjorde vi oss av med allt det gamla sågspånet som agerat isolering i vardagsrumsgolvet i trettiosju år. En mindre trevlig syssla. Ögon, öron, näsa och mun var fulla av damm trots alla tänkbara sorters skydd och alla rum i hela huset, även de som ligger allra längst från vardagsrummet med flera dörrar emellan, täcktes av ett grått dammlager!

Inte trevligt alls.

Sammanlagt fyllde den gamla spånisoleringen trettiotre svarta sopsäckar. Efter att det var utburet tog vi kvällen och fortsatte med projekt vardagsrum nästa dag, fredag.

Så här ser det ut nere i grunden i vårt hus. Torrt och fint =)

Mycket sopning och grovisdammsugning senare så drog vi på fredagen vidare med att lägga asfaboard och gullfiber mellan reglarna. Efter middagen släpade jag och David på ensamma en bit in på natten.

Till slut helt färdigisolerat! Runt två kom vi i säng, med klåda efter all gullfiber men mycket nöjda med dagsverket!

Eftersom jag inte varit så framförsynt att jag förberett en liten tidskapsel i icke organiskt material så fick jag den här gången nöja mig med att leka lite bildhuggare i en av reglarna istället. E + D 2010. Ifall att någon i framtiden bryter upp golvet så kan det ju vara lite roligt att hitta och fundera över vilka E och D var för så länge sedan.

Så i morse efter melodikrysset så kom Bertil hit och herrarna drog igång med att lägga parketten som skulle läggas direkt på reglarna. I detta nu så håller de på att sätta allra sista plankan. Duktiga de är! Och väldigt fint blir det.

Idag har jag istället roat mig med lite andra saker, som att försöka städa bort så mycket som möjligt av det otäcka dammet från isoleringen som verkligen lyckats smyga sig in precis överallt. Dessutom var mina moderliga tjänster önskade så jag har också lagat mat och diskat i några omgångar. Och självklart skött min uppgift som dokumentatör!

I morgon väntar nu troligen demontering av fönsterbrädor, foder och lister och så får vi börja slipa inför tapetseringen. Jag ska också njuta av besök från mamma och morfar som ska komma upp hit och se huset för första gången. De är efterlängtade! = )

Read more

Ja, just nu är vi inne i ett nytt stadie av demolering när vardagsrumsgolvet och dess isolering ska bort!

Alla gamla spånskivor är nu uppbända och alldeles strax är det dags att ge sig på att köra ut allt sågspån och stoppa ner ny, lite mer modern isolering som ska hålla nere uppvärmningskostnaden och dessutom gärna göra det lite varmare om fossingarna. Eftermiddagen går mot kväll och vi kör spån alltså!

Medan jag lämnade landet för en vecka i Oslo låg David i med att både måla taket i vardagsrummet som nu är vackert vitlaserat, precis som sovrumstaket, och dessutom slet han ner de där plastskivorna på verandan. Nu syns visserligen den hemst fläckiga och ofräscha oljade träpanelen där bakom istället, men så fort det blir målarväder så ska det också åtgärdas. Från den synpunkten så längtar jag faktiskt lite till våren med varma vindar.

I övrigt njuter vi av livet på landet. Matar fåglarna så de nog blir de mest välgödda fåglarna i hela Bondestad denna vargavinter och fotar dem medande äter. Det är som en hel liten egen värld där ute på vår gårdsplan. Jag sitter i köksfönstret och njuter i solskenet medan jag tar reda på vad de heter med hjälp av en införskaffad fågelbok.

Read more

Som vanligt när jag ska lägga upp bilder här så kommer de väl hamna huller om buller och med texten lite överallt men nu gör jag det ändå och så får David snygga till det lite i efterhand. Att det ska va så svårt^^

Jag tänkte bara rätt och slätt bjuda på lite bilder från det snötäckta och fantastiskt vackra landskapet vi har alldeles inpå knuten.

Det börjar kännas som att jag inte alls är så sugen på att åka till Oslo i fem dagar men när det är klart och betalt och allting så får jag väl ta och sätta mig på den där bussen i morgon då. Men jag kommer längta efter att få se sådana här saker varje dag! Efter två nätter har Högbacken dessutom verkligen blivit hem på riktigt. Det är här jag vill somna och vakna =)

Read more

Skåda denna lilla bildberättelse om vår första helg med tillträde till huset! Första dagarna som vi faktiskt på riktigt kunna känna oss som husägare, egentligen, eftersom vi nu fått nycklarna och fått komma in och komma igång med en del av de projekt som vi har planerade. Och förstås också kunnat dra på oss ytterligare projekt som vi inte visste skulle dyka upp!

Fredagen började på allvar när David hämtade upp mig efter min föreläsning och vi drog mot Kil för att hämta nyckel hos den av sönerna bland syskonen vi köpt huset av. Runt elva var vi där och runt ett kom vi därifrån! Så underbart härliga människor det där =)
I bilen fick jag sitta så här rymligt och bra. Med bland annat köksbord och stolar samt en massa tapeter, färg och överlevnadskit för en helg i ett outrustat hus i bilen så fanns det inte mycket plats kvar.

I strålande solsken anlände vi till Högbacken och jag fick den äran att för första gången sätta en egen nyckel i låset och vrida om. Hemma! 🙂

Nerstucken i en snödriva till vänster om dörren hittade vi den här fina trådspiran! Någon hade visst varit här före oss för att plantera denna välkomsthälsning. Så glada vi blev! Vi har ju varit lite förälskade i de där trådspirorna sedan Davids mamma fick en i sin trädgård =D

Och det var visst fler som ville hälsa oss välkomna! När vi kom in stod denna fina lilla blomma och väntade på oss på köksbordet med ett kort bredvid sig. “Välkomna till Högbacken önskar syskonen”. Man kunde i alla fall inte ha köpt hus av ett bättre gäng människor! Av så många anledningar. Hjälpsammare och generösare träffar man sällan!

Först av allt tog vi ett fast tag om hammaren och kofoten och började demolera. En väggfast garderob i sovrummet fick stryka på foten först och sedan var det garderobsväggen i vardagsrummets tur. David åkte för att hämta glömda penslar som skulle komma att behövas för takmålningsprojektet på övervåningen och under tiden tog jag mig an att försöka få ner dessa åbäken. Det visade sig bli en prövning! Jag önskar att någon varit där och fotat mina vedermödor och alla de spännande positioner jag var tvungen att inta för att få så mycket stöd och så mycket kraft som möjligt när jag bände i kofoten. Man skulle nog kunna göra en breakdance inspirerad av dem!^^

Så fick vi bort garderoberna men det var en fläck i den (gräsliga och smått psykedeliska) plastmattan som var oroväckande mjuk. Bort med den och vad fann vi då under? Jo, en gammal upptorkad vattenskada! Ingen fukt alltså men det vatten som varit där en gång hade förstås smulat sönder allt material. Lite panik och sedan en handlingsplan. Vi beslutade oss för att först konsultera föräldrarna, sedan vår klippa till snickare och så börja ladda för att bryta upp hela golvet.

Först åkte den gamla plastmattan bort.

Status denna söndagskväll är att ett fack är uppbrutet, en del gammal isolering (alltså sågspån) är uppskyfflat och resten av arbetet med bortforsling, byggande, isolerande och golvläggande är skjuten på en ganska snar framtid.

Målarkläderna på och fullt ös! Något av det första som blev klart så man kunde luta sig tillbaka en stund och njuta frukten av sitt arbete var sovrumstaket. Det har nu gått från gulnat furu till lite svalt vittonat trä med synliga kvistar. Det var precis så lätt som förpackningen påstår och blev precis så fint som vi hade trott. Härligt!

Jag tycker väldigt mycket om det betryggande namnet på klickgolvet vi just nu lägger in i sovrummet 😉

Nu börjar det likna något i sovrummet. Det här är en uppdatering från för en liten stund sedan. En del golv inlagt, större delen av rummet färdigtapetserat och taket vitaktigt. Det känns helt klart som ett helt annat rum än det vi hittade när vi kom in hit igår! Tyvärr finns ingen bild från sovrummet där den garderoben vi tog bort syns för det var den som gjorde att rummet kändes så litet och trångt.. Men när det är helfärdigt ska vi lägga upp före- och efterbild =)

En hemmansägare njuter lite solsken och frisk luft på trappan.

Solsken över nejden 😉

På mitt lilla äventyr i trädgården med mål att borsta av snö från trädens grenar, så vi slipper fler brytskador som ett av våra stackars äppelträd råkat ut för två gånger i vinter, så vände jag mig om och fick syn på det här. Även om jag inte sagt så mycket innan när jag gick där för mig själv med sopborsten så blev också mina tankar då helt förstummade. Hur vackert är inte det här? Bilden kan förstås inte göra ögonblicket rättvisa heller, men den ger kanske en fingervisning. Det var vackert.

Nu är klockan en bit över midnatt och det börjar bli dags att ge sig för idag här och åka in till stan för att sova. I morgon bitti är vi här igen och åker bara iväg tillfälligt en stund på eftermiddagen för att sedan komma tillbaka. Inflyttningen är inte så långt borta nu och den är efterlängtad! : )

Read more

Det är märkligt hur väntan bara blir mer och mer olidlig ju närmare målet man kommer! Nu är det bara åtta dagar kvar och vi studsar på stället av otålighet mer intensivt än vi gjort under hela den här tiden av väntan. Förmodligen hänger det ihop med att vi nu kunnat köpa tapeter till vardagsrummet och skaffat målarsoda och takvitt som ska göra de gulnade furutaken från sjuttiotalet svalt vittonade istället. Nu när vi kan inhandla saker vi kommer behöva och är redo att sätta igång när som helst så blir det svårare för ens inte så logiska sida att förså varför vi inte bara kan få komma in och börja på en gång! ^^

Vi är uppe och hälsar på hos huset lite då och då förstås. Ibland bara för att vi känner för det och för att det hur som helst är en åktur med så fin utsikt över den frusna Fryken och de tjockt snöinbäddade åkrarna och ängarna, ibland av någon särskild anledning. Förra veckan ringde sonen i huset oss och berättade att en gren på ett av äppelträden knäckts, förmodligen på grund av snötyngd och att rådjuren varit där och dragit i den för att komma åt äpplena. “Vad tycker ni att vi ska göra åt det?” undrade han och vi kom fram till att det var väl bäst att bege sig upp för att ta ner grenen.

Som tur var så följde han och svågern hans med upp till huset också för när vi kom fram och tog oss en titt så insåg vi att grenen inte riktigt såg ut som vi hade föreställt oss. Den var inte så där en decimeter i diameter utan snarare tre decimeter! Vi tittade lite hjälplöst på sågen vi tagit med oss som helt uppenbart inte var anpassad efter en gren lika tjock som en stam och skulle just till att konstatera att vi nog fick vänta med projektet när sonen utan ett ljud gick bort till sin bagagelucka. Vad har han där om inte en rejäl motorsåg?

Så äppelgrenen kom ner och styckades upp i lagoma kubbar och en rishög. Sedan passade vi på att fråga lite försiktigt om man kanske skulle kunna ta ner den halva avblåsta granen vid huset också när man ändå höll på. Det kunde man absolut, och särskilt om han kunde få virket till brasved till smedjan. Självklart! Det visade sig att de visst hade velat ta ner den länge men låtit bli eftersom modern velat ha den kvar eftersom hon hade ett fågelbord under och granens vida grenar skyddade de små mot rovfåglar. Vi får hitta på något annat tryggt och säkert ställe för dem att äta!

Här kommer halvgranen ner också. Medan männen gjorde karlgöran höll jag mig mest bakom kameran 😉

Så här fritt och öppet och fint blev det nu när halvgranen kom ner. Jättebra känns det!

Istappar finns det gott om den här vintern. Och ja, jag vet att det egentligen är något så tråkigt som ett tecken på att vi har dåligt isolerade kattvindar… Men jag tänker ändå tillåta mig själv att tycka att de är vackra : )

I veckan ska vi också försöka få komma in i huset en liten sväng för att ta mått på sovrummet som det behöver handlas tapeter till innan helgen. Om allting går enligt plan så ska det nämligen tapetseras på lördagen eller söndagen efter att vi fått nyckeln och om det är beställningstapeter så ska de beställas senast onsdag… Mycket att tänka på, men det är kärt besvär! Nu kan det väl få bara få bli fredagen den tolfte snart? Åtta dagar kvar och nedräkning pågår… 😉

Read more

Ja, vi är ju inte så väldigt bra på det där med tålamod… Därför så kom vi på att det skulle ju vara så väldigt mycket bättre av praktiska skäl att få tillgång till huset på fredagen den 12/2 istället för på måndagen den 15/2. Det skulle ju underlätta något väldigt att kunna måla tak och tapetsera lite under helgen. Ett samtal och lite mailkorrespondens med mäklaren och sedan var det ordnat. Nyckeln ska nu lämnas över den fredagen den 12/2 kl. 13:00! Då sätter vi fart och röjer ut en del, målar tak och tapetserar sovrum. Det ser ut att bli första helgens projekt.

Ikväll ska vi åka och gotta oss lite hos kakelsättaren som ska ta hand om vårt badrum och tvättstugan. Det är dags att välja kakel och klinker! Det ska bli ett riktigt nöje. Jag tror ju visserligen att vi redan har ganska så bra hum om vad vi vill ha men det är väldigt roligt att gå och titta på en massa olika sorter och leka i huvudet med hur det skulle bli. Det har hittills varit det roligaste med att vara husägare tror jag. Att få en massa anledningar att tänka renovering och inredning 🙂

Snön ligger fortfarande vit på taken i så gott som hela vårt land. Jag kastar in två fina små bilder uppifrån trädgården på Högbacken. Vi tittar på dessa fina bilder, i kataloger och på diverse hemsidor och planerar oss halvt till vansinne i vätan på den där nyckeln 😉

  

Read more

Det är den fjärde advent och här sitter vi i vår lilla lägenhet med omslagspapper upp till knäna på sina ställen efter att alla juldekorationer i olika former och storlekar plockats upp. På något sätt så har musten gått ur den här julen litegrann. Visst är det fortfarande härligt med jul, men när man bara går och väntar på att få flytta så känns inte glädjen riktigt lika stor i att julstäda och pynta. Det är så mycket som känns som att “det är ingen idé att hänga upp det där ändå för vi ska ju snart flytta i alla fall”. Man vill inte göra hål i väggen någonstans eller på något annat sätt göra det jobbigt för sig när man om ca. en och en halv månad ska valla runt en besiktningsman i lägenheten.

Men annars är allting glatt som bara den fortfarande! Vi googlar saker som vitvaror och köksfläktar och golv och räknar och räknar. Eller ja, det är väl mest David som räknar egentligen 😉 Men planerar gör vi. Väger för och emot. Gottar oss i hur underbart det kommer att bli nästa jul när vi har vårt söta lilla röda hus i skogskanten att göra julmys i. Och nu i helgen när jag varit hemma i Vara och botaniserat runt i en massa pynt och fått med mig en del hem också så har vi blivit hela fem utebelysningar rikare! Hoppas på en riktigt vit jul nästa år så man kan titta ut över sin stora snötäckta gräsmatta och sina små rofyllt lysande buskar och träd. Rofyllt var ordet. Vi ska inte låta oss bli för inspirerade av de här stollarna:

Read more

Det var inte länge vi kunde hålla oss borta efter att kontraktet väl var skrivet. Igår tog vi med Davids föräldrar och tog en tur upp till Högbacken för att se oss omkring lite och bara uppleva känslan av att nu är det faktiskt så gott som vår lilla gård. En märklig och härlig känsla! Självklart var kameran med också och nu följer en liten rundvandring!

Inte till salu längre

Inte till salu längre! =)

Två stolta och nöjda nyblivna husägare framför sitt blivande hem.

Det vackra. Nåja, i våra ögon. Där andra ser ett slitet rött litet hus ganska likt alla andra ser vi potential och charm.

Annan vinkel och på lite avstånd. Dock är det här inte ens längst ner i trädgården^^

Vår söta jordkällare (eller hobbithål).

Äppelträden, kohagen vid tomtgränsen och en skymt av grannens lada.

Nere vid uthusen stod en lång och borstig samling buskar… Som visade sig vara en många meter lång hallonhäck! Elin svimmade nästan vid upptäckten. Det här är himlen!

Här kommer vår lilla bäck (ja, lilla var ordet) som markerar tomtgränsen rinnande ut ur skogen. Vår alldeles egna lilla skog =D

IMG_8312

Vi insåg att vi inte kommer behöva längta efter vinbär i fortsättningen i alla fall. Det var lite svårräknat men någonstans mellan tio och tjugo vinbärsbuskar finns det. Och en väldig massa hallon som sagt eftersom det också finns några extra uppe i trädgården. Vi hittade jordgubbsblad också. Och rabarber. Åh, vad spännande det ska bli till våren att se vad som börjar blomma så man får någon aning om vad med det är som lever i trädgården!

Nu ska vi hitta en bra besiktningsman som kan försäkra oss om att det inte finns några dolda fel, som mögel eller fukt eller något annat otrevligt, och så ska vi lägga upp lånet. I övrigt är det bara väntan på den 15 februari och drömmar och spekulationer kring vad vi ska göra och hur som gäller =)

/ Hemmansägarna Elin och David

Read more

Ja, för oss är det åtminstone det. Idag, den 11/12 2009, kommer vi att infinna oss hos mäklaren kl. 16:00 för att träffa säljarna för första gången och skriva på kontrakt. Om allt går som det ska så äger vi om ungefär fyra timmar inte bara hogbacken.net utan också själva fastigheten Högbacken. På ett sätt känns det som att det är över och man kan andas ut då efter en månads nervositet i väntan på visning, på att någon skulle lägga bud, på att en annan spekulant skulle till banken och till slut på att den enda kvarvarande rivalen om huset skulle lägga sig. Nu är vi där! Vi fick det!

Men på ett annat sätt så är det ju först nu allt börjar. Beställa bortforsling av oljetank och installation av pelletsbrännare, ta in offerter från hantverkare som vill bygga om i hela utbyggnaden på huset och skapa ett nytt badrum och flytta runt lite väggar där, att måla vartenda tak i hela huset och att pö om pö ta tag i rum för rum och tapetsera, måla och lägga golv… Vi har så mycket framför oss! Både hårt slit och glädje. Men det som känns så bra är att det är vårt slit och vår glädje. Alla misstag vi gör går bara ut över oss själva och allt vi gör och tycker om kommer vi att kunna behålla hur länge vi vill. Det finns ingen hyresvärd som har åsikter och inget försäljningsvärde att fundera på. Tanken är ju att det bara är vi som ska bo där så länge vi lever!

Nu är det som sagt bara den sista lilla detaljen som ska klaffa och det är kontraktskrivningen och mötet med banken för att lägga upp lånet ordentligt på måndag. Lite är jag rädd att vara för lycklig just nu ifall något skulle gå snett. Men visst är det ändå nästan så gott som säkert va? Jag vill att det ska vara det och jag tror egentligen det. Men först i eftermiddag när allt är påskrivet kan jag börja andas ut på riktigt! Och då är jag i vanliga fall en ganska hakuna matata person! : ) Nu håller jag tummarna för att den allra sista delen av det här husköpet går i lås!

Read more