Sommartider

Den här våren gick så fort att det känns som den nästan aldrig hände. En skymt av krokusar och sedan var det stekande sommar, redan när vitsipporna stod kvar. Nu när det är mitten av juni känns det mer som mitten av juli, både med tanke på vädret och att det känns som sommaren redan varit nästan hur lång som helst.

Här pysslar vi runt med lite av varje. Saker växer förstås, både det man vill och det man inte vill ska växa, så det blir en hel del användande av den där gräsklipparen och trimmern vi köpte av den störtsköne mannen utanför Molkom (som vi gärna rekommenderar för den som vill ha riktigt prisvärda trädgårdsmaskiner och träffa en härlig karaktär). Annars roar vi oss med att försöka odla en massa ätbara saker och göra planer för vad för buskar och perenner vi ska satsa på till nästa år för att få en ständigt blommande trädgård. Hittills har vi upptäckt att våren här är storslagen men åtminstone den här tidiga sommaren är lite färglös. Vi behöver syrener och forsytia! Så länge så försöker vi hitta i utrymme i budgeten för lite färgklickar i form av ettåriga småväxter att stoppa ner här och var. Och jag drömmer om två amplar att hänga på krokarna vid verandan, men det verkar närmast omöjligt att hitta sådana som inte är gjorda i plast och redan fyllda med blommor. Jag skulle vilja ha någon hängande korghistoria i metall istället (trots att de läcker något förskräckligt, enligt upplysning av en mycket pratsjuk främmande dam som sprang in i oss på Coops trädgårdsavdelning).

Som vanligt känns det förstås som att det inte händer något alls, så ibland får man stanna upp och försöka att bara titta på det man har gjort istället för att se allt det som fortfarande  behöver göras.

Fågelbordet har blivit målat exempelvis.

David har fräst upp hela nederdelen av trädgården som nu består av bara lera istället för förvuxen gräsmark. Numera går den delen logiskt nog under namnet “gärdet” (eller “jale” när vi känner oss värmländska nog). Vi har stoppat ner lite sättpotatis och märkt upp med pinnar var det ska bli grönsaksland och örtagård också, men realiserandet av dem får nog vänta till nästa år. Och det blir bara fas ett av byggandet av örtagården för jag har ju till och med en tjugoårsplan för den^^

Disig försommarkväll över grannens lada. Jag fascineras fortfarande över hur vackert och härligt det är här även när det är dåligt väder!

Här i skuggan under schersminen brukade Zigge ligga och lojt betrakta vår febrila aktivitet fram till dess att talgoxarna fick ungar i vårt stuprör. Då blev det plötsligt omöjligt att hålla sig därifrån så nu är katten ständig innekatt ett tag igen tills de små sötnäbbarna flugit ut!

Your email address will not be published. Required fields are marked *

*